Ägnar min dag åt att vara besviken på mig själv. På min oförmåga att lösa kamerastrulet, på att jag slösar pengar så ohämmat. På böcker, på möbler, på en ny stereo. Vips så har jag gjort en beställning och ser 6000 kr försvinna och 6000kr är mycket för mig, kanske tre gånger så mycket som jag borde spendera. Och det har inte ens blivit juni. Lönen som kom i maj, ja, all lyxköp på den är redan gjorda, även de för Juli och Augusti.
Så ryggraden blir svampigt mjuk och jag blir svag i axlarna och huvudet febrigt svullet och jag glömmer att äta och andningen blir tung och jag sjunker ihop en stund och så tar jag andefattigt krafttag och kokar pasta, inte för att jag är hungrig, utanför att jag tänker att det nog är dags nu, var dags nyss, för en timme sen eller två, att äta, och när pastan kokar lägger jag mig matt i soffan och bländas av solen och jag suckar och suckar och tar en selfie och jag har lyssnat på poddar hela dagen och rösterna har blivit ett smärtsamt smatter och jag låter smattret fortsätta för en ny podd drar igång när den andra slutar och jag förmår inte att bryta flödet och så blir pastan klar och jag äter och nu ligger jag här i fåtöljen och solen har gått i moln och min mage blir så varm att den kanske är het och den jobbar med pastan och hela jag är fast i att inte funka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar