Somnade tidigt och vaknade därför kl 02:00. Iaf kollade jag på klockan då. Började sakna Miss Jones. Klockan 02:45 började jag scrolla snabbt bakåt i telefonens bilder och ödet fann det så att jag hamnade på den sista bilden jag tog av Miss Jones. Efter det gick jag bakåt sakta, bild för bild, stannade på de med Miss Jones. Såg hoppfullheten i bilderna, de lyckade närmandena av Montzi på Miss Jones. Då de fredligt funnits i varandras närhet. Sen såg jag detaljerna, de torkade blodfläckarna på mina byxor, på lakanet, efter miss Jones blödande tumör. Detaljer av att Miss Jones tid var utmätt. Vad jag inte ville att det skulle ha varit så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar