Solen var på väg ner, satte himlen i brand bakom svarta träd. Nere hos mig la jag in varorna jag köpt i kyl, frys och skafferi. Jag tömde kattlådan och la i ny kattsand. Tog åter på mig ryggsäck och skor, tog påsen med gamla kattsanden i handen, en karamell på tungan och lämnade mitt hem.
I porten kom den unga mannen med Jämthunden bakom mig. Jag såg honom i ögonvrån, hann inte samla mod till mig att fråga om det var hans hund som ylat natten igenom. Jag försvann in i soprummet. Tog sedan riktning mot Axtorpet. Ser en annan man komma ur min port, han har en Husky. Han är så långt bort att jag inte tänker tanken att fråga honom.
I det tillstånd jag är känns allt ödesmättat. Solen som gav en varm lyster åt de husväggar den nådde. Himlen ännu ljus bakom blåsvarta moln. En snabbt sjunkande sol. Upptäcker att mannen med huskyn går parallellt med mig, men uppe bland husen och sedan genom dungen och lekparken, medan den unge mannen också går parallellt med mig, men på andra sidan gatan och sedan på andra sidan husen på Rågången.
Mannen med Huskyn binder den vid ett träd och skyndar in på förskolan. Den unga mannen med Jämthunden dyker upp bakom mig i kön på Axtorpet. Han ser lätt rödmosig ut, lite upplöst skönhet och så pass valpig att jag tänker att det nog finns en till med jämthund i mitt hus, en med mer pondus.
Efter Axtorpet blir det Ica berghem. Köper resten på listan, bl.a. kattmaten med mycket sås. Blir storpack med 6 st förpackningar. För det finns inte de med kyckling och sås enskilt. I kassan ger kattmatsköpet mig en dålig smak. Som att jag lurar dem, de får kalasa medan jag planerat deras slut. De ovetandes slickar sig om munnen med iver. Tårarna börjar komma och som tur är blir det min tur, jag får tänka på annat, som att få upp varorna på bandet, få av ryggan, plocka fram kort och slå kod m.m.
När jag kommer ut har nästan all himmel blivit mörk, bara en ljus strimma kvar av solen, inte ens röd längre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar