Den kreativa punkan.

 Såg film i midsommar. Såg klipp om valar och havsdjup. Kaskelotten som jagar på djup så djupa att vi inte vet hur jakten går till. 

Varje dag tänker jag att imorgon tar jag fram kameran. Har fått för mig att jag måste kolla på den innan jag bestämmer, innan jag planerar, dagarna för inspelning. Borde verkligen höra av mig till Eva. Majsans stygn tas bort om en vecka. Krage av. Då kan inspelningen börja. Då finns två veckor innan jag börjar jobba. Två veckor Eva säkert är iväg på semester.

Just nu har jag bromsat mitt skapande. Fegat ur. Fegat ur pga rädd för tekniken. Igen. Jag som tog tag i saken och lärde mig och nu, nu förmår jag inte börja om igen. Tillbaka på noll. Stod vid skåpet igår, blev matt och svag av tanken att kameran ligger där inne och jag behöver bara låsa upp och plocka fram, men omöjligt kändes det. Känns det än.

Hatar teknik. Ghaaaa. 

Igår var Mysan och jag på Bildmuseet. Vi var lite hånfulla. Men vi älskade det ändå. Att konst finns, att detta finns att gå runt i och fundera på. Vi fick höra en presentation av två konstverk och det kändes som lyx och frihet i dessa oroliga tider. Båten som skjönk till 5000m djup i medelhavet och drog mängder av barn och vuxna med sig. Kriget i Ukraina. Torkan och hettan i delar av världen. Och här kan jag och Mysan få se konst och strosa runt i en sömning stad en söndag efter midsommar. Vi åt på Max. Jag chilicheese och en smoothie på jordgubb och banan. Vi satte oss under ett träd på Vasaplan och spanade på folk medan vi väntade på Mysans buss. Jag hade en pappkasse med Gullrankor hon skulle få. Jag var klädd i vitt, linnesskjorta och jeans. Mysan kokade i heltäckande fleece pga myggen i Mjösjö hon lämnat tidigare på dan.

Trampade mig hela vägen hem, upp för swingen, upp för Klintvägen. Klev inte av, så som jag brukar, och ledde cykeln. Envetet och envist tog jag i hårdare när jag ville ge upp. Tänk om jag kunde ha den motivation varje dag, om jag kunde ha den när det kommer till kameran, till skapandet, då skulle jag ha en film snart. Då skulle jag inte vara ett svettigt daller av besvikelser, oro och stress.