Har ingen hals och det är tråkigt. Jag tänker mycket på det, försöker stretcha fram en hals, sträcka på mig. Men ändå visar bilder en haka som går ner i bröstkorgen och axlar som sticker ut från öronen. Hade jag en hals förr? Är detta en åldersgrej. Att bli ett no-neck-monster. Att jag gått upp i vikt och den nya vikten satt sig under hakan, runt huvudet, som att min skalle stiger upp ur ett kompakt köttberg uppe på vassa axlar.
Stetchade intensivt. Så intensivt att veckor av spänningshuvudvärk följde och jag var tvungen att lämna jobbet en timma innan jag slutade. Det var surt. Jag var springare så det var iaf möjligt att gå. Natten efter blev jag hemma. Sen dess har jag inte strechat min hals.
Mina muskler på ryggen har förvandlats till klossar som klonkar när jag får dem att röra sig över revben och ryggkotor.
Snart är det november. Jag har nyss fyllt 43 år och den dagen fick Jussi åter en attack av någon intensiv kissåkomma och jag möttes i min hall av små blodiga kisspölar när jag kom hem efter arbetsnatten. Fick lämna urinprov hos veterinär och sen klämde de in en tid för ultraljud och åter är hon satt på den medicin hon nyss hade och kvällens biobesök med syster blev inställt och vi såg en Bröderna Marx-film och lite klipp med Victor Borge hemma hos mig och åt en massa godis och det var ändå ett rätt underbart slut på en grå, mörk, födelsedag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar