Glasbordet kom den dagen då jag väntade på det. En granne gick just ut ur porten då bordet anlände och jag haffade honom och vänlig som han är hjälpte han mig att konka upp bordet till min lägenhet. Jag skämdes över bordet, över köpet, över att jag lyxat ett inköp så onödigt och som sedan var så tungt och inslaget i trä och att jag inte lyxat de hundralappar extra för att få det uppburet utan fick be en vänlig granne.
Bordet kom på plats. Det är fint. Nu oroar jag mig att katterna ska knäcka det och att de spetsas av glaset i den stund det sker och de dör och hela mitt hem badar i blod ur läckande små fluffiga katter. Har märkt att Montzi tuggar på bordet. Hon tuggar på allt hårt, bordshörn, bordsben, sängstommen m.m. Allt hårt och knaprigt utom torrfoder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar