tisdag 25 juni 2019

Midsommarhelgen.

Jobbade midsommarhelgen. För att de boende ska förstå att det är natt, nu när nätterna är ljusa, fälls avdelningarnas alla persienner ner. Korridorerna och matsalarna ligger i dunkel. I sommar har vi en fjärde person. En utöver vi tre som är på varsin våning med två avdelningar med vardera 8-9 boende. En att ringa om det behövs hjälp. Han har varit hos mig en stund. Klockan är nu ett. Jag säger att jag behöver luft och han gör mig sällskap ut på balkongen. Solen har inte börjat gå upp än. Himlen är ljust grå över oss. Inga rosa moln eller gyllene stråk. Husen och gatorna nedanför oss är skugglösa, varken i ljus eller mörker. Vi ser allt. Vi ser ingen. De som är kvar i stan sover, eller ligger vakna i sina sängar bakom mörka fönster. En flagga vajar på ett tak en bit bort men allt är tyst. Inte ens vinden hörs. En ensam mås flyger förbi. Jag pekar mot kaprifolen nedanför huset andra ände, säger att om vi stått där och pekar mot denna vånings andra balkong, så hade vi känt dess doft. Våra telefoner piper till, ett rörelselarm. Vi går in i dunklet igen, låser balkongdörren bakom oss.

Jag sitter de lugna stunderna, i en soffa vid våningens entre, just mellan de båda avdelningarna. Där finns en tv. klockan var kanske två nu, jag reste mig, gick mot en av tvättstugorna. Sneglar ner åt den ena korridoren, den jag inte är på väg att gå i. Tycker mig se något röra sig nere vid golvet. Stannar och backar bak, står och ser in i mörkret, allt tycks stilla. Ingen rörelse. Gör mig redo för att gå igen och då glimmar det till. Som en liten ål, blänkande i silver, flyttar sig ljudlöst längs med golvet.  Sen en silverål till. Långt där borta, vid ingången till matsalen. Nu ser jag hela personen likt en skugga. En människa upp ur ålarna. Fortfarande ljudlös. Så tänds matsalens belysning. Jag ser att ålarna är reflexer på ett par gympaskor. En av de boende har gått upp, klätt sig, dragit upp sitt rums persienner, sett ljuset utanför, sett himlen som nu färgats i guld och rosa av den annalkande solen, vars ljust grå blivit krispigt blått, och trott det varit morgon. Hon får en smörgås och ett glas mjölk och lägger sig sedan när hon ätit klart.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar